Många skratt i väntrummet idag

Tydligen hade vi så roligt så att mitt vita-rocken-blodtryck senare visade på ovanligt låga siffror. 

Hur skall jag kunna berätta i text vad det var som var så roligt? Inte lätt, men jag gör ett försök. 

Det hela började med att en doktor kom ut och ropade upp ett namn och han som satt närmast dörren reste sig snabbt och försvann in genom dörren med läkaren. Samtidigt såg jag i ögonvrån hur en annan man liksom ryckte till lite när namnet ropades upp. 

Efter en stund kom en annan läkare ut och ropade upp ett fullständigt namn, ingen reaktion bland de väntande. Då förstod alla vi andra att det hade blivit fel och började skrattande förklara för läkaren att hennes patient hade följt med hennes kollega. 

Strax efter kom den första mannen tillbaka ut i väntrummet och började berätta om han att inte alls förstod vad läkaren pratade om gällande "hans" mediciner. - Jag kände inte igen ett enda preparat. Allmänt skratt. 

Efter det kom den förste läkaren ut och angav tydligt för OCH efternamn på patienten. Snabblärd med andra ord. 

Efter en stund anslöt en kvinna till gruppen och mannen jämte mig sa: -Och vad heter du då (bara så att alla skulle veta). Hon som inte visste vad som hade hänt innan hon kom, fann sig dock snabbt och vi fick förklara händelseförloppet. 

En annan kvicktänkt man sa vid andra uppropet att han kunde tänka sig att byta namn om det därmed skulle gå fortare att komma in. Nya skratt.

Efter provtagningar och läkarbesök när tre av oss stötte ihop igen så sa vi glatt hej då och konstaterade att det här nog var det roligaste vårdcentralsbesöket på länge, kanske någonsin. 

För övrigt är denna maj månad full av provtagningar för oss, läkarbesök (med efterföljande återbesök), tandläkarbesök (en stifttand lossnade efter bara 5 år) och besök på Borås lasarett. Vårdtrött som jag är sedan tidigare, så suger det mycket kraft.

Nu får jag vänta på besked om andningstestet som jag gjorde idag och om drygt en vecka så blir det lungröntgen i en grannstad.